Huntingtons sjukdom är en ärftlig neurodegenerativ sjukdom som orsakas av en medfödd förändring av en gen. Sjukdomen har en högst varierande symptombild men de flesta får kognitiva, motoriska och psykiatriska symptom som gradvis förvärras.
I Sverige har omkring 1 000 personer Huntingtons sjukdom, vilket motsvarar en prevalens på ungefär 1 per 100 000 invånare. Ungefär lika många kvinnor som män drabbas. Livslängd efter insjuknande är i genomsnitt 20–25 år och överdödligheten i självmord är stor.
Sjukdomen är uppkallad efter den amerikanske läkaren George Huntington som på 1870-talet försökte kartlägga dess orsak och förekomst. Även i dag förekommer dock den äldre benämningen “Chorea”. Ordet “Chorea” kommer från grekiskans ord för dans (choreia) och beskriver de snabba, dansliknande rörelser som man ansåg att personer med Huntingtons sjukdom uppvisade.
Symptom
Symptom på Huntingtons sjukdom debuterar vanligtvis när personen är mellan 30 och 50 år. Symptomen delas vanligen in i tre kategorier:
Kognitiva symptom såsom minnesproblem, nedsatt exekutiv förmåga och minskad impulskontroll
Motoriska symptom såsom minskad koordination eller proprioception samt okrontrollerbara rörelser
Psykiatriska symptom såsom beteende- och personlighetsförändringar, irritabilitet, ångest och depression
Hur vet man om man har Huntingtons sjukdom?
Ett blodprov kan visa om man bär på det muterade arvsanlaget och därmed sannolikt kommer att utveckla sjukdomen. I Sverige erbjuds dessa genetiska test främst till personer vars förälder eller föräldrar har konstaterad Huntingtons sjukdom. Detta eftersom en person vars ena förälder bär på genmutationen själv löper 50 procents risk att insjukna.
Även personer som inte har någon känd historik av Huntingtons sjukdom i släkten kan erbjudas ett test ifall de uppvisar relaterade symptom. Närmare tio procent av alla nya fall av Huntingtons sjukdom tros bero på en ny mutation som är unik för individen och som inte delas av personens närmaste släktingar.
Vad orsakar Huntingtons sjukdom?
Huntingtons sjukdom orsakas av en förändring i genen HTT på en viss kromosom i vår arvsmassa (genom). HTT-genens uppgift är att tillverka proteinet huntingtin. Hos personer med Huntingtons sjukdom är HTT-genen defekt vilket i sin tur innebär att proteinet huntingtin blir defekt.
Socialstyrelsen ger följande kompletterande bild av vad som är känt om orsaksförloppet:
“En specifik DNA-sekvens (CAG) i genen finns normalt upprepad 20 gånger (mätt i DNA från blodceller). CAG-sekvensen kodar i sin tur för aminosyran glutamin. Normalt varierar antalet CAG-repetitioner mycket lite från en generation till nästa inom en familj.
Vid Huntingtons sjukdom är antalet CAG-sekvenser ökat och området blir då instabilt, vilket innebär att ytterligare påbyggnad av antalet sekvenser kan ske vid nedärvning av genen. Ju fler CAG-sekvenser som tillkommer, desto svårare blir sjukdomen.
När antalet CAG-repetitioner har blivit 35 eller fler finns en risk att man får Huntingtons sjukdom, oftast sent i livet. Är antalet repetitioner 40 eller fler leder detta alltid till sjukdom. Ett mycket stort antal upprepade CAG-sekvenser (60 eller fler) innebär oftast att man insjuknar före 20 års ålder.
En tänkbar förklaring till varför symtomen utvecklas är att glutamin ansamlas i cellerna när CAG-repetitionerna blivit tillräckligt många. Ansamlingen av glutamin gör i sin tur att huntingtinet bildar klumpar och att cellens funktion blir störd eller slutar att fungera. Det är framför allt nervceller som finns i viktiga omkopplingsstationer i hjärnan som påverkas av det förändrade huntingtinet. Dessa områden innefattar hjärnbarken (cerebrala kortex), striatum (en del av storhjärnan) och hjärnans hormoncentral hypotalamus.”
Hur behandlas Huntingtons sjukdom?
Sjukvården saknar i stort metoder för att bromsa, förhindra eller behandla Huntingtons sjukdom. Enskilda symptom behandlas (exempelvis erbjuds terapi och/eller psykofarmaka vid depression) men för sjukdomen som sådan finns inget läkemedel eller etablerad behandlingsmetod. Sjukvårdens insatser går således ut på att kompensera för olika nedsättningar som den drabbade upplever.
Den nya CRISPR-tekniken (den så kallade “gensaxen”) har gett många personer med Huntingtons sjukdom hopp om ett botemedel. I teorin är det möjligt att med CRISPR-tekniken plocka bort den gen som tillverkar det defekta proteinet som givit upphov till sjukdomen. Lovande försök har genomförts på möss och somliga tror att det bara är en tidsfråga innan människor kan börja behandlas. Frågan är dock i vilken utsträckning proteinet huntingtin behövs för andra vitala funktioner och vad som kan hända ifall det efter en CRISPR-behandling slutar tillverkas.
Mer läsning:
Relaterade diagnoskod(er)
G10.9 Huntingtons sjukdom
Mer information
Senast uppdaterad: 01-09-2021
Comments