Långvarig stress utan tillräcklig återhämtning kan leda till psykiska och kroppsliga besvär som kallas utmattningssyndrom. Besvären benämndes tidigare som “utbrändhet” eller att “gå in i väggen” och de som drabbas blir ofta sjukskrivna under början av sin rehabilitering. Även benämningen utmattningsdepression användes tidigare eftersom gränsen mellan utmattningssyndrom och depression kan vara diffus och många av symptomen överlappar.
Symptom
Utmattningssyndrom kan påverka flera olika delar av kroppen och symptombilden är ofta komplex. Utmärkande är oftast en upplevelse av trötthet som inte går att vila bort.
Några vanliga symptom är:
Sömnsvårigheter
Nedsatt kognitiv förmåga (exempelvis koncentrationssvårigheter, minnesproblem och nedsatt mental flexibilitet)
Huvudvärk
Irritabilitet och oro
Svårighet att koppla
Stressintolerans d.v.s.känsla av att nya uppgifter (även små saker som man vanligtvis klarar utan problem) känns jobbiga
Överkänslighet mot oväntade ljud
Problem med infektioner (exempelvis återkommande och utdragna förkylningar)
Vad händer i hjärnan vid utmattningssyndrom?
Patienter med utmattningssyndrom har ofta nedsatt kognitiv förmåga, något som även märks i undersökningar av hjärnan med magnetkamera. Undersökningarna visar att drabbade personer har ett annorlunda aktivitetsmönster i hjärnan jämfört med friska personer. Flera skillnader har kunnat påvisas, däribland nedsatt aktivitet i delar av pannloberna och i frontalloben samt skillnader i regleringen av stresshormonet kortisol. Andra studier har visat att patienter med utmattningssyndrom har lägre volym grå hjärnsubstans i delar av hjärnan.
Mer läsning:
Vad orsakar utmattningssyndrom?
De som drabbas av utmattningssyndrom har utsatts för olika typer av psykologiska belastningar (stressorer) under åtminstone sex månaders tid. Stressorerna finns ofta både i privatlivet och i arbetslivet och kan exempelvis bero på:
För hög arbetsbelastning och/eller bristande kontroll över sin arbetssituation
Skilsmässa eller destruktiva relationer
Arbetslöshet
Betungande vård av anhörig
Dödsfall i familjen
Finansiella bekymmer eller oro
Patientgrupper som är särskilt prestationsinriktade, ihärdiga, pedantiska, har dålig självkänsla och är allmänt pessimistiskt lagda tros löpa ökad risk för att drabbas av utmattningssyndrom.
När bör man söka hjälp?
Om du misstänker att du drabbats av utmattningssyndrom bör du söka hjälp på din vårdcentral, företagshälsovården eller studenthälsan. Där kommer du få svara på frågor om din situation och beskriva hur du upplever dina symptom. Ofta får du lämna blodprov i syfte att utesluta andra sjukdomar med liknande symptombild såsom ME/CFS (kroniskt trötthetssyndrom), hypotyreos och endometrios.
Diagnosen utmattningssyndrom kan ställas om de omständigheter som tros ligga bakom dina symptom funnits i minst sex månader. Dessutom ska flera symptom ha funnits under minst två veckors tid.
Hur behandlas utmattningssyndrom?
Utmattningssyndrom kan behandlas på flera olika sätt. Vilken eller vilka behandlingsmetoder som rekommenderas beror på dina önskemål, dina förutsättningar, samt i vilket stadie av sjukdomen du befinner dig. Ju längre du levt med sjukdomen desto längre tid kan det ta för dig att bli frisk.
Vanliga metoder för att behandla patienter med utmattningssyndrom inkluderar en eller en kombination av följande åtgärder:
Terapi eller stödsamtal med psykolog, arbetsterapeut eller kurator
Livsstilsförändringar som exempelvis innefattar byte av yrke eller arbetsplats, byte av bostadsort, nya fritidsintressen etc.
Fysisk aktivitet och/eller fysioterapi
Sociala aktiviteter
Mindfullnessövningar
Läkemedel för att lindra sömnbesvär och/eller depression
Om du har svårt att sköta ditt arbete kan din läkare även rekommendera sjukskrivning som sedan gradvis trappas ner.
Vad kan jag göra?
Att rådfråga sin vårdgivare kan vara ett första viktigt steg för att komma tillrätta med situationen. Därutöver finns ett antal saker du kan göra på egen hand:
Ta ett kognitivt test. Fråga din vårdgivare om den erbjuder ett test som mäter din kognitiva förmåga. Mindmore tillhandahåller tester som mäter kognitiva funktioner som påverkas vid utmattningssyndrom. Testresultatet kan hjälpa dig och din vårdgivare att avgöra problematikens omfattning och ifall framtida åtgärder haft önskvärd effekt.
Försök tacka nej till saker. Dygnet har bara 24 timmar och allt man vill göra kan inte hinnas med. Att tacka nej till saker som inbjudningar, extrajobb eller frågan om att vara klassförälder kan vara svårt men nödvändigt. Ju förr man inser att det är okej att prioritera sitt eget mående desto bättre. Ibland hjälper det att tänka “Om jag är snäll mot mig själv är jag också snäll mot personer i min omgivning”. Våra nära och kära vill ju att vi ska må bra.
Prioritera fysisk aktivitet. När man är utmattad bör man generellt undvika att lägga till nya aktiviteter. Ett undantag kan vara fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet har flera positiva effekter, exempelvis leder det ofta till att vi sover bättre och får lättare att slappna av rent allmänt. Kraven på fysisk aktivitet behöver inte vara stora; en tumregel är att “något är bättre än inget” och att ta en promenad en gång om dagen kan göra stor skillnad.
Prata med din arbetsgivare. Många som känner sig utmattade drar sig för att berätta för sin arbetsgivare. En vanlig anledning är att man inte vill visa sig svag, särskilt inte om man ser kolleger som jobbar på med liknande uppgifter, till synes utan besvär. Om möjligt kan det dock vara en god idé att ge arbetsgivaren förutsättningar för att hjälpa dig på bästa sätt. Att ta tag i problematiken tidigt, och därmed undvika en längre sjukskrivning, ligger även i arbetsgivarens intresse.
Skriv ner situationer då du känner dig extra utmattad eller stressad. Att öva på att identifiera stressen – att “se den komma” – kan vara en viktig del av lösningen. Listan kan dessutom vara värdefull i en dialog med din vårdgivare och kan längre fram hjälpa dig att avgöra om dina besvär har förbättrats.
Relaterade diagnoskod(er)
F438 Utmattningssyndrom F439 Reaktion på svår stress, ospecificerad Z73.0 Utbrändhet
Mer information
Utmattningssyndrom (1177 Vårdguiden)Utmattningssyndrom (Socialstyrelsen)Arbetsgivarens ansvar vid utmattningssyndrom (Arbetsmiljöverket)
Senast uppdaterad: 01-09-2021
Σχόλια