Demens är ett samlingsnamn för flera sjukdomar som kännetecknas av minnesproblem och andra kognitiva nedsättningar. Symptomen kommer nästan alltid smygande och stegras gradvis i takt med stigande ålder. De flesta som får en demensdiagnos är över 65 år, men demensdiagnoser förekommer även bland betydligt yngre personer.
Många som har en demensdiagnos uppvisar andra symptom som inte nödvändigtvis kan kopplas till den skada i hjärnan som orsakat sjukdomen. Vanliga sekundära demenssymptom är nedstämdhet, oro och undvikande av sociala situationer. En möjlig förklaring till dessa symptom är den stigma som många upplever är förknippad med att leva med en demenssjukdom.
Det är vanligt att demenssjuka personer uppvisar stunder av mental klarhet. Samtidigt kan en person uppvisa flera demensliknande symptom utan att faktiskt ha en demenssjukdom. Dessa symptom kan bero på andra sjukdomar eller vara en naturlig del av åldrandet. För att ge patienter bästa möjliga hjälp är det viktigt att genomföra en utredning där eventuella differentialdiagnoser kan fastställas.
Demens är en sammansättning av de latinska orden de (utan) och mens (sinne). I den senaste versionen av DSM har demensbegreppet ersatts med “major neurocognitive disorder”, som i svensk översättning blir ungefär: (allvarlig) kognitiv sjukdom.
Symptom
Några vanliga symptom är:
Olika typer av minnesproblem, särskilt problem med närminnet
Generell kognitiv nedsättning
Oro, ångest och nedstämdhet
Humörsvängningar och andra personlighetsförändringar
Minskad motivation och initiativförmåga
För att veta om en person har en demenssjukdom krävs en utredning. Flera andra sjukdomar har liknande symptom (exempelvis hypotyreos och hypertyreos) och det förekommer att personer har temporära demensliknande symptom som inte är ett tecken på sjukdom.
Noterbart är även att allmän medvetandesänkning inte är symptom på demens utan används vid differentialdiagnostik för att skilja demens från andra sjukdomar och syndrom.
Typer av demens
En majoritet av alla demenspatienter har Alzheimers sjukdom, men många andra typer förekommer. Läs mer om de vanligaste typerna på följande sidor:
Alzheimers sjukdom
Blodkärlsrelaterad demens (vaskulär demens)
Frontallobsdemens
Lewy body-demens
Det är viktigt att komma ihåg att blandformer av demens förekommer och att det inte alltid är möjligt att med säkerhet fastställa vilken eller vilka typer av demens en person har.
Vilket testbatteri rekommenderar Mindmore vid demens?
Vid demens påverkas vanligtvis förmågor såsom minne, exekutiv förmåga och processhastighet. Mindmore tillhandahåller ett särskilt anpassat testbatterier som kan bidra till att upptäcka om en patient har en kognitiv nedsättning inom dessa områden. Testbatteriet tar omkring 30 minuter att genomföra.
Hur går en demensutredning till?
En demensutredning görs för att utesluta att patientens besvär har andra orsaker än demens samt för att, om möjligt, fastställa vilket typ av demens patienten har.
Utredningen görs vanligtvis under flera besök på vårdcentral där patienten (ofta tillsammans med en närstående) träffar sjuksköterska och läkare. Som del av basal undersökning genomförs:
Hälsofrågor: Patienten får svara på frågor om sitt generella mående och hälsotillstånd. Även medföljande anhörig kan få svara på frågor.
Kognitionstest: Exempelvis Mindmores testbatteri eller något annat test som mäter minne och andra kognitiva domäner
Kroppsundersökning: Läkaren undersöker hjärta, lungor, blodtryck och sköldkörtel. Ofta undersöks även patientens nervsystem och reflexer.
Blodprov: Detta görs bland annat för att mäta sköldkörtelhormon och nivåer av vitaminet B12.
I vissa fall är utredningen mer omfattande och kan då även innefatta:
Samtal med arbetsterapeut eller logoped
Undersökning av hjärnan med hjälp av datortomografi, magnetkamera eller EEG.
Ryggvätskeprov (lumpalpunktion)
Ytterligare kognitionstester, exempelvis med hjälp av Mindmores olika testbatterier
Efter utredningen kommer vårdgivaren att ge sin samlade bedömning och berätta om symptomen tyder på demens (och, om möjligt vilken, typ) eller inte.
Vad kan jag göra?
Det finns mycker man kan göra för att minska risken att drabbas av demens:
Regelbunden motion. Regelbunden motion är bra för såväl hjärna som hjärta, liksom för andra delar av kroppen.
Sluta röka. Rökare tros löpa större risk att drabbas av demens än andra.
Undvik stora mängder alkohol
Gör hjärngympa. Att hålla hjärnan aktiv genom korsord, Sudoku, schack eller andra aktiviteter som kräver mental ansträngning kan hjälpa.
Håll koll på blodtryck, blodfetter och blodsocker. Högt blodtryck samt höga nivåer av vissa blodfetter och blodsocker kan öka risken att drabbas av demens. Att regelbundet kontrollera dessa värden i samråd med en vårdgivare är viktigt, inte minst för personer som är över 50 år.
Relaterade diagnoskod(er)
Se de individuella sidorna för de olika demensdiagnoserna
Mer information
Senast uppdaterad: 01-09-2021
Comments