I detta inledande avsnitt redogör vi för kognitionens grunder. Vi reder ut vad kognition är, varför det är viktigt och vad som menas med kognitiva domäner.
Vad är kognition?
Kognition är en benämning på de mentala processer som gör att vi kan bilda kunskap om – och förståelse för – saker i vår omvärld. Ordet kommer från latinets cognoscere som är en sammansättning av com (tillsammans) och gnoscere (att veta) och anspelar på andra närbesläktade ord såsom att tänka, förstå och känna. René Descartes, en av världshistoriens mest kända tänkare använde en variant av ordet när han på 1600-talet skrev det bevingade uttrycket: “Jag tänker, alltså finns jag” (cogito ergo sum).
Det är vanligt att dela upp kognition i olika underkategorier som kallas domäner, bland dessa kan nämnas minne, uppmärksamhet, exekutiv funktion och visuospatial funktion. Hur vi presterar inom olika domäner är högst individuellt – somliga presterar ganska jämt över samtliga domäner, andra visar stora skillnader med några domäner som är relativt starka medan andra är relativt svaga. En person som presterar väsentligt sämre än genomsnittet inom en viss domän (givet sin ålder, utbildningsbakgrund och andra socioekonomiska faktorer) anses ha nedsatt kognitiv förmåga, så kallad “kognitiv svikt”.
Vad är en kognitiv profil? För att kunna hjälpa personer som lider av kognitiv svikt är det viktigt att ta reda på personens kognitiva profil. Det är en sammanställning över hur personen presterar på tester som mäter olika domäner och hjälper vårdgivaren att förstå problematikens omfattning, identifiera möjliga diagnoser, och vilken typ av behandling eller åtgärd som är lämplig. Genom uppföljande tester kan vårdgivaren veta om – samt i vilken utsträckning – tillståndet förbättrats eller försämrats.
Alla människor har en kognitiv profil och det finns flera fördelar med att veta hur den ser ut. Att känna till sin kognitiva profil är ett sätt att bättre förstå hur man själv fungerar och fattar olika beslut. Det är inte alltid som vår uppfattning om våra kognitiva styrkor och svagheter stämmer överens med vad som går att mäta objektivt. Ibland tror vi att våra förmågor är bättre eller sämre än de faktiskt är, vilket kan skapa problem i vår såväl privatlivet som i arbetslivet.
Den kognitiva profilen kan vara särskilt värdefull om man senare i livet skulle få problem med sin kognition. Din vårdgivare kan då be dig ta ett test som kan jämföras med din profil för att därigenom skapa sig en bild av situationens allvarlighetsgrad och omfattningen av din eventuella kognitiva nedsättning. Om din kognitiva status är väsentligt sämre än din kognitiva profil bör man utreda möjliga orsaker för att ta reda på vad som är fel. I bästa fall är skillnaden ett resultat av en tillfällig omständighet (exempelvis mycket att göra på jobbet före semestern); i värsta fall är orsaken en allvarlig sjukdom som kräver viktiga livsstilsförändringar och avancerad sjukvård. Oavsett vilket är den kognitiva testningen en trygghet som hjälper dig och din vårdgivare att förstå hur din hjärna – ett av våra viktigaste organ – mår och utvecklas.
コメント