Vanliga frågor om kognition och kognitiv testning med Mindmore
Generellt – introduktion till Mindmore
Varför borde vår verksamhet prioritera kognitiva test?
Kan all personal på vår klinik använda Mindmore?
Vad är ett bra användningsområde för kognitiva tester?
Finns det integrationssystem för att undkomma dubbel journalföring?
Är detta digitala versioner av självskattningsskalor som KEDS, MADRS och PHQ-9?
Användning/applicering
Hur tolkas resultaten och vem får göra tolkningen?
Hur ofta kan en person testas med Mindmore?
Vilka ska göra kognitiva tester – tillhör det primärvårdens uppdrag?
Vilket kliniskt mervärde ger kontinuerlig inkludering av kognitiv status?
Praktiska detaljer
Hur lång tid tar det för patienten att genomföra ett test?
Genomför patienten testet på plats eller sker det på distans?
Hur fungerar det i praktiken när en patient gör testet? Är datan kompatibel med TakeCare eller behöver den registreras av vårdpersonalen?
Teknik och datasäkerhet
Hur arbetar Mindmore med datasäkerhet?
Hur lagrar ni användares och testtagares personuppgifter?
Hur separerar ni vår data från andra kunders data?
Vad är produkten medicintekniskt godkänd utifrån – MDD, MDR, SOSFS?
Är era test kompatibla med Linux operativsystem eller bara Windows?
Övrigt
Frågor kopplat till test & formulär
Vad är kognition?
Kognition kan förenklat beskrivas som de tankeprocesser som hjärnan använder för att ta in, bearbeta, lagra och plocka fram information. Kognitionen brukar delas in i ett antal funktioner, eller domäner: minne, uppmärksamhet, språk, visuospatial förmåga och exekutiv funktion.
Våra kognitiva funktioner gör bland annat att vi kan:
-
Tolka och förstå information
-
Bibehålla uppmärksamhet och koncentration
-
Minnas och lära nytt
-
Planera, organisera och prioritera
-
Lösa problem och fatta bra beslut
-
Förstå språk och kommunicera
Sammantaget är dessa funktioner bland de viktigaste vi har för en väl fungerande hjärnhälsa. De kognitiva funktionerna arbetar ofta tillsammans – exempelvis krävs uppmärksamhet för att fokusera på information, så att den kan lagras i minnesbanken. Att isolerat studera endast en kognitiv funktion ger därför sällan en uttömmande bild av hur en individ kognitivt fungerar.
Vad är detta för tester?
Mindmore har skapat digitala versioner av evidensbaserade, väletablerade neuropsykologiska test som kliniker sedan länge använt, men då i formatet papper- och penna-test.
Genom att digitalisera dessa papper- och penna-tester har vi skapat ett mycket finmaskigt instrument som tidigt kan hitta tecken på demens, eller annan kognitiv nedsättning som uppstått på grund av exempelvis stress eller depression. Vi har alltså översatt analoga papper- och penna-test och utvecklat ett lätthanterligt verktyg, som patienten själv använder innan mötet med sin läkare.
Varför borde vår verksamhet prioritera användning av kognitiva test?
Det kan vara svårt som behandlare att möta patienter med klagomål och funderingar kring sin kognition. Ofta har patienten svårt att sätta ord på vad det konkret är som inte fungerar som tidigare. Idag läggs mycket tid på att förstå den stora patientgruppen med stress samt att stötta patienter som är oroliga för sitt minne och sin kognitiva förmåga.
Den kognitiva profilen som genereras genom Mindmore-testning är ett stöd för vårdgivaren. Huvudsyftet med testningen är att avgöra om det finns kognitiv påverkan eller inte, vilken kognitiv domän det isåfall gäller och till vilken grad denna är påverkad.
Mindmore används både inom primärvård, företagshälsovård och specialistvård – vid bedömningar och kartläggning, vid planering och uppföljning av rehabilitering, för att anpassa arbetsåtergång samt för att ge underlag i sjukintyg.
Är detta ett intelligenstest?
Nej. Kognitiva tester används för att mäta kognitiva funktioner, det vill säga hur hjärnan arbetar, vilket inte kan likställas med en persons uppfattade intelligens.
Våra tester är i huvudsak utformade för medicinsk bedömning/utredning samt forskning kring neurodegenerativa sjukdomar, TBI (traumatisk hjärnskada), utmattning och depression.
Kan all personal på vår klinik leda testsessioner med Mindmore och tolka resultatet?
Mindmore utbildar relevant personal kring verktyget innan det börjar användas. Alla som fått utbildningen kan administrera en testning med Mindmore – för det krävs ingen specifik testledarkompetens utan det kan göras av exempelvis en sjuksköterska.
Tolkning av testresultaten bör göras av personal som har kompetens för detta, exempelvis en psykolog eller läkare. Dessa kan givetvis också administrera själva testet om så önskas. Att det inte behöver vara samma person som testleder respektive tolkar resultat ger flexibilitet och möjlighet att ytterligare effektivisera processen.
Vad är ett bra användningsområde för kognitiva tester?
Diagnostisering
Kognitiva tester kan användas vid bedömning och diagnostisering vid alla sjukdomar, eller misstanke om sådan, som ger kognitiv påverkan och där man önskar se och följa upp kognitiv status. Det är viktigt att komma ihåg att det som erhålls är en ögonblicksbild – resultaten kan förbättras eller försämras över tid. Vanliga sjukdomsgrupper där kognitiv status är värdefullt är kognitiva sjukdomar (demenssjukdomar), stressrelaterad psykisk ohälsa, hjärnskador, neuropsykiatriska tillstånd samt neurologiska sjukdomar.
För testpersonen och/eller närstående
Resultaten kan användas för att validera/bekräfta svårigheter som en person uppger att hen upplever i vardagen, men som inte fångas med andra undersökningar. Det kan skapa bättre förståelse för det egna tillståndet och hur det påverkar i vardagen. Det kan också ge en förklaring till närstående som eventuellt misstror eller inte förstår vilka svårigheter personen upplever.
Underlag till kommun/myndighet
I kommunikationen med myndigheter eller kommun för biståndsbedömda insatser är det inte ovanligt att konkreta underlag kring kognitiva svårigheter efterfrågas. Även om biståndsbedömare alltid gör egna bedömningar, kan underlaget från en kognitiv testning vara till stor hjälp. Även trafikmedicinska centrum eller Försäkringskassan kan dra fördel av att ha ett bättre och mer objektivt underlag till sitt förfogande.
Utvärdering av behandling
Ett annat bra användningsområde är vid uppföljning/utvärdering av behandlingsinsatser, där det finns en fråga huruvida kognitionen förändras åt något håll. Genom upprepade mätningar har man möjlighet att följa en utveckling och se huruvida kognitionen förbättras, försämras eller inte påverkas alls. På så sätt kan man anpassa behandlingen utefter vad patienten svarar bäst på.
En utmaning för oss vårdgivare är dubbel journalföring.
Finns det integrationssystem?
Mindmore har en s.k. light integration – en klipp- och klistrafunktion av resultaten – så att relevant information enkelt kan kopieras till journalen.
Poängen är just att inte integrera helt, då all information från testningen inte är relevant att återfinna direkt i journalen, utan den bör först tolkas.
Är detta digitala versioner av självskattningsskalor så som KEDS, MADRS och PHQ-9?
KEDS, MADRS och PHQ-9 är exempel på skattningsskalor, d.v.s. subjektiva mått på hur patienten själv upplever sin situation idag. Kognitiva test handlar inte om att fråga patienter hur de mår, utan om att ge dem uppgifter som mäter hjärnans funktion. Detta är värdefullt eftersom självskattningar av kognitiv funktion har visat sig stämma dåligt överens med den faktiska funktionen.
Subjektiva symtom i stort, som depression, smärta och trötthet, tenderar att korrelera med varandra och med mått på livskvalitet. Däremot tenderar kognitiva testresultat att korrelera dåligt med sådana symtom, men är starkt relaterade till förmågor att klara dagliga aktiviteter (ADLs) och arbete. Därför är det inom dessa funktionella domäner som vi måste söka förankring då vi tolkar testresultaten.
Vad finns det för evidens för era tester?
Vi har använt oss av existerande evidensbaserade, väletablerade neuropsykologiska test som kliniker sedan länge använt i papper- och penna-version. Där lutar vi oss tryggt mot den evidens som redan finns.
Vi genomför även studier löpande tillsammans med externa forskare och universitet, för att ytterligare säkra den kliniska kvaliteten i vårt verktyg.
Läs mer om forskningen bakom Mindmore här.
Hur tolkas resultaten och vem får göra tolkningen?
Resultaten behöver inte räknas ut manuellt, utan i Mindmores Resultatportal presenteras automatiskt tillförlitliga och objektiva mätvärden som vårdgivaren kan stödja sig mot i sin kliniska bedömning av patienten. Resultatet är därmed ett underlag för vårdgivaren att tolka, på samma sätt som resultat från ett penna- och papper-test skulle vara.
Certifierad personal (sjuksköterskor, arbetsterapeuter, läkare och psykologer), som har fått utbildning av oss, är de som blir användare av vår Resultatportal och således tolkar testresultaten.
Hur ofta kan en person testas med Mindmore?
Det går aldrig att helt utesluta inlärningseffekter. Det sedvanliga rekommenderade intervallet för kognitiva tester är minst 6 månader – då förväntas en eventuell inlärningseffekt ha minskat så pass att den inte påverkar resultatet. Mindmore har för vissa tester vidtagit åtgärder som minskar inlärningseffekter och även möjliggör omtestning över kortare tidsintervaller.
Vilka ska göra kognitiva tester – tillhör det primärvårdens uppdrag?
Kognitiva tester kan användas löpande för att mäta kognition både i förebyggande syfte, då kognitiva besvär väl uppstått samt under uppföljning. Kort sagt kan alla gynnas av att ha ett kognitivt mätvärde.
Flexibiliteten i appliceringen av verktyget möjliggörs av att Mindmore inte är ett fristående diagnostiskt verktyg, utan kopplas ihop med t.ex. anamnes och den kliniska bilden i övrigt. Testning möjliggör att kognitiv påverkan vägs in i den kliniska bedömningen.
Vilket skede av vårdprocessen som verktyget används i ska utgå från problemet som det är ämnat att lösa. Testresultaten är en objektiv pusselbit om patientens kognitiva status som kan vara en nyckel till att lösa kliniska problem.
Vilket kliniskt mervärde ger det oss att inkludera kognitiv status
i vårt kontinuerliga patientarbete?
Kognitiva testresultat ger andra referensvärden än de kliniska; det patienten berättar överensstämmer ganska sällan med vad man ser i testningen. Att använda tester för kompletterande, objektiva mätvärden kan därför nyansera och ge extra vikt till en bedömning/diagnos. Upprepade testtillfällen ger en personlig, för individen unik, kognitiv profil som blir ett värdefullt och tillförlitligt basmått vid framtida undersökningar.
Hur lång tid tar det för patienten att genomföra ett test?
Det beror på vilket testbatteri som patienten genomför. Från vårdpersonalen tar det mindre än en minut att administrera och starta igång ett test.
Exempel på tidsåtgång för våra vanligaste batterier*:
-
Kognitiv screening: ~40 minuter
-
Kognitiv screening kort: ~30 minuter
-
Utmattning/Depression: ~40 minuter
-
Utmattning/Depression kort: ~20 minuter
-
TBI: ~30 minuter
-
Demens: ~30 minuter
-
Distans: ~50 minuter
-
Distans kort: ~40 minuter
*Individuella faktorer påverkar tiden
Genomför patienten testet på plats eller sker det på distans?
Mindmore har två olika lösningar för testning:
På plats på kliniken. Här genomför patienten testerna via en läsplatta specifikt för ändamålet, som skickas till er mottagning när ni ska börja använda Mindmore.
På distans, där patienten ordineras tester att genomföra i hemmet via sin egen dator. Vårdgivaren skapar då en testinbjudan i vårt system, som patienten får via mail.
Vi utbildar er alltid kring den lösning som just ni ska använda. Oavsett om testning sker på plats eller på distans, så beräknas resultaten automatiskt och blir tillgängliga i Mindmores Resultatportal efter testningen.
Hur arbetar Mindmore med datasäkerhet?
Vi lagrar endast personuppgifter som är nödvändiga. All data som hör till testtagare är pseudonymiserad och all trafik i tjänsten är krypterad. Mindmore erbjuder även tvåstegsautentisering.
Vi använder en centraliserad behörighetsstruktur som gör det enkelt att bestämma vilken användare som får göra vad i systemet. Vi lägger kontinuerligt tid på att förbättra våra processer och håller oss uppdaterade på vad som händer inom mjukvaruutveckling och hantering av molntjänster rent säkerhetsmässigt och juridiskt. Alla anställda hos Mindmore har signerat sekretessavtal och anställningsavtal som ställer krav på att följa GDPR vid hantering av data. Samma typ av avtal sluts med konsulter som arbetar inom Mindmore.
Hur lagrar ni användares och testtagares personuppgifter?
Mindmore lagrar endast pseudonymiserad data om testtagare. Ingen identifierande information (namn, e-post, ip-adress, personnummer, telefonnummer, postadress, ålder, kön) lagras i Mindmores system eller är åtkomlig av Mindmore eller av dess underleverantörer. Istället för namn eller personnummer används en registreringskod i systemet.
När vi hanterar användarnas (klinikernas) personuppgifter använder vi oss av servrar och molnbaserade tjänster som finns inom EU/EES. I egenskap av personuppgiftsansvarig för behandlingen av personuppgifter är vi skyldiga att upphöra med att behandla personuppgifterna när vi inte längre har ett behov eller syfte med behandlingen.
Efterföljer Mindmore GDPR?
Mindmore arbetar ständigt med att förbättra processer och att öka säkerheten vid hantering av personuppgifter. Vi skriver alltid personuppgiftsbiträdesavtal med våra kunder för hantering av testtagarnas data. För hantering av personuppgifter där Mindmore är personuppgiftsansvarig, se Integritetspolicy här. Om du som användare eller testtagare söker fullständig information om dina rättigheter, vänligen se Dataskyddsförordningen kapitel 3.
Hur separerar ni vår data från andra kunders data?
Mindmore erbjuder en multitenant-lösning. Det innebär att varje organisations data är separerad via behörighetskontroll i applikationen och är bara nåbar för autentiserade användare med rätt organisationstillhörighet och auktorisering.
Ni skriver att produkten är en godkänd medicinteknisk produkt.
Vad är den godkänd utifrån – MDD, MDR, SOSFS?
Mindmore tillhandahåller en CE-märkt medicinteknisk produkt klass I, enligt MDD. Man har i EU-kommissionen bestämt att klass I-produkter som klassas upp enligt MDR får fram till maj 2024 på sig att uppfylla alla krav enligt det nya regelverket.Vi arbetar aktivt med att klassa om vår produkt till IIa enligt MDR i god tid dessförinnan. SOSFS handlar om vårdgivarens arbete med patientsäkerhet och kvalitet och är inte applicerbart på Mindmore.
Har ni även självskattningsskalor i verktyget?
Ja, i dagsläget finns självskattningsskalor att tillgå via Mindmore och det fylls på med nya självskattningsskalor allt eftersom de som äger upphovsrätten godkänner Mindmore att lägga upp dom i vårt digitala verktyg.
För aktuell lista går det att ladda ner här
Behöver man ha god datorvana för att göra era test?
Nej ,vi har inte sett någon sådan påverkan. I vår normdata har personer upp till 93 år gjort våra tester med gott resultat. Det är upp till ansvarig vårdpersonal att avgöra om patienten kan hantera testning som sker digitalt.
Ingår våra resultat i era forskningsstudier?
Nej, resultaten är era och vi har inte tillgång till dessa!
Det är endast om ni godkänner att vi får ta del av er data som vi använder den för att förbättra vårt digitala verktyg så att det ska ge ännu mer värde till era medarbetare, patienter och deras anhöriga.
Finns det motsvarande kognitiva test för barn?
Motsvarande kognitiva test för barn finns, men inte i digital form då Mindmore inte har etablerat normer för dem ännu. Läs mer om våra normer här.
Är era test kompatibla med Linux operativsystem eller bara Windows?
Testerna fungerar på Windows, ChromeOS, Linux och MacOS så länge man använder sig av webbläsaren Chrome eller Edge.
Har ni ett "paket" som ni rekommenderar att vi ska använda i primärvården?
I vårdförlopp för kognitiv sjukdom är idag rekommendationen att använda MMSE, klocktest, RUDAS eller MocA.
Vad är er "motsvarighet" till detta och har ni ett cuttoff värde på era test. Som ex MMSE där poäng under 24 indikerar fortsatt utredning?
1. Vi rekommenderar olika testbatterier beroende på den initiala kliniska bedömningen av patienten. På så sätt kan vi vara mer personcentrerade även i den kognitiva testningen.
a) Patient som är orolig för kognitiv sjukdom, några enstaka subjektiva upplevelser av glömska eller att det rör ihop sig men inte är påverkad i vardagen på något sätt; då använder de ett batteri som heter Screening.
b) Patient med tydliga subjektiva besvär samt information från närstående om att kognitionen sviktar; då använder de vårt batteri som heter Demens.
c) Patient som inte har svenska som modersmål men som kan de latinska bokstäverna (A-Z). Dessa personer är generellt svåra att testa och det vi rekommenderar i vårt program (om man inte använder RUDAS) är ett batteri som endast har visuella test i sig och heter Språkoberoende. Vi har i princip ingen egentlig cutoff för våra tester utan vi tittar på z-värden i varje domän. Men om en patient har -1,5z i någon domän är det indikation för vidare utredning. Med våra tester får du ett specifikt resultat för minne, språk, exekutiv funktion, visuospatial funktion och uppmärksamhet/tempo. Till en början kan det förefalla mer komplicerat att behöva titta på fem resultat istället för ett, men det är också det som gör att du kan upptäcka kognitiv svikt tidigare.
Visst är era tester redan använda i primärvården, och finns det i så fall resultat/studie som vi kan ta del av?
Mindmores tester används på flera primärvårdsenheter och rehabenheter. Vi har två studier kopplat till just primärvård i nuläget. Dels på Gustavsbergs VC, gällande stressrelaterad ohälsa och en studie på en primärvårdsenhet för demensutredningar i Region Östergötland.
Du kan läsa mer om de båda här
Hur fungerar det i praktiken när en patient gör testet? Är datan kompatibel med TakeCare eller behöver den registreras av vårdpersonalen?
Resultatet från Mindmore konverteras till text som går att klippa ut och klistra rakt in i TakeCare, så med två knapptryck kan du journalföra resultatet.
Då resultatet är helt avidentifierat går det bra att ladda ner som PDF och ladda upp det i ert journalsystem på det sättet med.
Länken jag fått skickat till mig fungerar inte?
Det finns ett par olika anledningar här till varför detta ej fungerar. Den vanligaste orsaken är att man har gått in på länken en gång och försöker nu att gå in på länken igen vid ett annat tillfälle.
Med en länk är det viktigt att när du väl gått in på länken så behöver du nästa gång du går in på länken, gå in på samma hårdvara och i samma webbläsare för att få åtkomst.
Fungerar inget ovan alternativ gör följande.
1. Börja med att försöka kopiera länkadressen och klistra in den i din webbläsare. Fungerar det ej? Gå till steg 2.
2. Be din vårdgivare om en ny länk samt skicka det inbjudningsmailet där din länk inte fungerade till support@mindmore.com så att vi kan undersöka det vidare.
Kan jag vidarebefordra en länk till fler som ska fylla i information?
Varje formulär som rör en specifik individ är knuten till den mailadress som fyllts i vid utskick av vårdgivaren. Det går därför ej att vidarebefordra den mellan mottagare.
Är det fler personer som ska fylla i information kopplat till ett barn/ungdom/testtagare så ber du vårdgivaren att skicka ut en länk till deras unika mailadress med formuläret. Där så samlas den informationen i ett eget formulär men under samma pseudonym-ID i Mindmores digitala verktyg.
Det är samma formulär men där olika personer kopplat till pseudonym-ID;et fått fylla i information.
Ex. anhörig, mor, bror, kurator, lärare.
Min högtalare och mikrofon fungerar inte?
Se till att allt är uppdaterat i webbläsaren och prova sedan igen med att starta om testet.
Fungerar inte det så prova gärna att ansluta en annan mikrofon eller högtalare till din hårdvara så bör det lösa problemet.
Vid fortsatta problem, ta en screenshot/screen record på vad det är som inte fungerar och maila oss på support@mindmore.com
Mitt inbjudningsmail ser konstigt ut?
Ser ditt inbjudningsmail som du fått från din vårdgivare konstigt ut?
Vidarebefordra det till support@mindmore.com så får vi titta vad som hänt.
Vi återkopplar sedan på mail om nästa steg.
Jag har fyllt i information som nu är borta?
Detta beror oftast på att man endast har fyllt i viss information i ett formulär och inte all information. När du väl är inne i ett formulär är det viktigt att du fyller i all information i formuläret. Det är först då som informationen sparas.
Du kan ej fylla i information, gå ut ur formuläret och sedan gå in i igen. Då är information du fyllde i vid första tillfället borta.
Viktigt är att när du väl ska fylla i ett formulär att du fyller i alla information för att det ska sparas och finnas tillgängligt.