Stroke är ett tillstånd av syrebrist i hjärnan orsakad av en blodpropp (hjärninfarkt) eller en blödning (brustet blodkärl). Blodproppar och blödningar i hjärnan kan ha flera orsaker och därför är stroke ett samlingsbegrepp för en rad sjukdomar som behandlas på delvis olika sätt. Tidigare kallades stroke för slaganfall.
En person som fått en stroke upplever ofta, men inte alltid, plötslig yrsel, talsvårigheter och domningar i ena kroppshalvan. Risken att drabbas ökar ju äldre man blir, men personer i alla åldrar kan få en stroke. En stroke kan vara livshotande och kräver omedelbar behandling på sjukhus.
Symptom
Symptomen kommer ofta plötsligt men kan variera stort beroende på vilken del av hjärnan som har skadats och om orsaken är en infarkt eller en blödning. Några omedelbara symptom är:
Domningar i ena kroppshalvan, något som ibland märks genom att ena mungipan hänger ner
Talsvårigheter
Balanssvårigheter
Yrsel och förvirring
Kraftig huvudvärk
Synstörningar
1177 Vårdguiden rekommenderar AKUT-testet för att snabbt undersöka om en person drabbats av stroke:
A som i ansikte. Det syftar på att du ska be personen le och visa tänderna. Ring 112 om mungipan hänger.
K som i kroppsdel. Det syftar på att du ska be personen lyfta armarna och hålla kvar i tio sekunder. Ring 112 om en arm faller.
U som i uttal. Det syftar på att du ska be personen säga en enkel mening, till exempel ”Solen skiner idag”. Ring 112 om personen sluddrar eller inte hittar rätt ord.
T som i tid. Det anger att ju fortare personen får behandling, desto mindre blir skadorna.
Hur påverkas kognitionen efter stroke?
Den som fått en stroke riskerar att drabbas av olika typer av kognitiv svikt beroende på vilket eller vilka områden i hjärnan som påverkats. Vanliga besvär bland strokepatienter i rehabilitering är afasi, apraxi och/eller agnosi samt personlighetsförändringar. Personer som fått en stroke tros även löpa ökad risk att drabbas av depression, affektiva besvär, samt kroniskt trötthetssyndrom.
Vilket testbatteri rekommenderar Mindmore efter stroke?
Vi rekommenderar att patienter som drabbats av en stroke får utföra Mindmores långa screeningbatteri. Om patientens har svårt att utföra det långa screeningbatteriet kan ett av de kortare batterierna användas. Syftet är att få en så heltäckande bild som möjligt över patientens kognitiva status och att underlätta rehabiliteringsarbetet.
Vad händer i hjärnan vid stroke?
En stroke kan ha flera olika orsaker. Gemensamt för samtliga typer är att de utan behandling riskerar att leda till gradvis celldöd i de delar av hjärnan som drabbats.
Nedan beskrivs vad som händer i hjärnan vid några vanliga typer av stroke.
Hjärninfarkt (ischemisk stroke)
Vid en hjärninfarkt blockeras ett av hjärnans blodkärl. Detta kallas trombos när det sker på grund av ett i ett trångt blodkärl. En hjärninfarkt orsakad av en blodpropp i hjärtat (ofta p.g.a. förmaksflimmer) eller i halspulsådern som följer med upp till hjärnan kallas emboli. Man skiljer således på trombotisk och embotisk hjärninfarkt.
Hjärninfarkt är den i särklass vanligaste typen av stroke och innebär att blodet inte kan förse nervcellerna i det berörda området med syre och glukos. Detta leder i sin tur till att mitokondrierna i cellen inte kan frigöra energi varefter så kallad “programmerad celldöd” (apoptos) inträffar.
Hjärnblödning (hemorragisk stroke)
En hjärnblödning inträffar till följd av att en artär i hjärnan brister. Det kan ske intracerebralt (d.v.s. inne i hjärnvävnaden), exempelvis p.g.a. högt blodtryck. Det kan också ske subaraknoidalt (d.v.s. mellan hjärnhinnorna), exempelvis till följd av ett artärbråck (aneurysm).
För att skilja en infarkt från en blödning krävs oftast en skiktröntgen (datortomografi) av hjärnan.
TIA (transitorisk ischemisk attack)
En TIA är en övergående störning av blodcirkulationen (liten blodpropp) i hjärnan, som orsakar tillfällig syrebrist. Den som fått en TIA riskerar att drabbas av en allvarligare blodpropp i hjärnan inom de närmsta dygnen.
När bör man söka hjälp?
En stroke kräver omedelbar behandling på sjukhus. Om du misstänker att du eller någon i din närhet drabbats av en stroke bör du genast ringa nödnumret 112. Väl på sjukhuset kommer personalen att utesluta andra orsaker såsom epilepsi och akut migrän och eventuellt ge dig blodproppslösande läkemedel.
Vad kan jag göra?
Det finns mycker man kan göra för att minska risken för att drabbas av en stroke:
Regelbunden motion. Regelbunden motion är bra för såväl hjärna som hjärta, liksom för andra delar av kroppen.
Sluta röka. Rökare löper större risk att drabbas av stroke än andra. Att sluta röka är en av de viktigaste sakerna du kan göra för att minska risken att få en stroke.
Håll koll på blodtryck, blodfetter och blodsocker. Högt blodtryck samt höga nivåer av vissa blodfetter och blodsocker kan öka risken att drabbas av en stroke. Att regelbundet kontrollera dessa värden i samråd med en vårdgivare är viktigt, inte minst för personer som är över 50 år. Personer med diabetes typ 2 bör vara extra försiktiga eftersom de är särskilt utsatta.
Undersök om du har någon släkting som drabbats. Risken att drabbas av stroke ökar om du har en nära släkting som lider av någon hjärt- eller kärlsjukdom. Därför kan det vara klokt att undersöka om någon i släkten har drabbats. Om så är fallet bör du informera din läkare.
Relaterade diagnoskod(er)
I61 Hjärnblödning
I63 Cerebral infarkt
I64 Akut cerebrovaskulär sjukdom ej specificerad som blödning eller infarkt
Mer information
Senast uppdaterad: 01-09-2021