Multiple skleros (MS) är en sjukdom som drabbar det centrala nervsystemet och orsakar inflammationer i delar av hjärnan och ryggmärgen. Skadorna uppstår när immunförsvarets vita blodkroppar angriper ett fettämnet myelin som behövs för att isolera nervtrådar. Processen medför att nervimpulserna i delar av centrala nervsystemet inte leds på rätt sätt, vilket i sin tur kan orsaka en lång rad neurologiska besvär.
Sjukdomen kommer i början vanligen i skov för att efter 15–20 år bli progressiv. Även tidigt progressiva former helt utan tidigare inslag av skov förekommer. De första symptomen debuterar vanligen när personen är i 20- till 40-årsåldern och kvinnor är av oklar anledning klart överrepresenterade.
Sjukdomen fick sitt nuvarande namn för omkring 150 år sedan när en fransk obduktionsläkare undersökte symtomatiska patienter. Läkaren fann abnorm ärrbildning i utsatta delar av hjärnan och ryggmärgen vilka han kallade multiple (flera) skleros (förhårdnader/plack).
Hur vanligt är MS?
Socialstyrelsens statistikdatabas visar att allt fler lever med diagnostiserad MS i Sverige. År 2019 hade omkring 15 000 svenskar diagnosen MS, varav två tredjedelar var kvinnor.
Symptom MS-sjuka kan ha en lång rad neurologiska symptom och det är vanligt med stora inbördes skillnader mellan drabbade individer. Ofta är synrubbning på ena ögat (p.g.a. synnervsinflammation) första debuterande symptom. Andra vanliga symptom är ​
Domningar och känselbortfall
Minskad muskelsstyrka
Minskad koordinationsförmåga
Minnesproblem och andra kognitiva nedsättningar
Känselbortfall
Trötthet
Muskelstelhet
Humörsvängningar och nedstämdhet
Inkontinens
Ungefär 20 procent av patienterna har godartad MS utan betydande symptom eller besvär.
Vad händer i hjärnan vid MS?
Hur hjärnan påverkas vid MS är mycket individuellt. Somliga patienter får stora skador på isoleringsskiktet kring nervtrådarna samt på nervfibrerna inuti den vita hjärnsubstansen. Även blod-hjärnbarriären kan skadas. Efter en tid bildas en permanent ärrvävnad (så kallad plack) omkring det utsatta området.
​
Andra patienter får liknande skador fast på andra delar av det centrala nervsystemet.
​
Vad orsakar MS?
Vad som orsakar MS är inte känt. Sjukdomen tycks delvis vara genetiskt betingad och forskare har funnit över 200 gener som på olika sätt påverkar risken att drabbas. Eftersom genernas inverkan inte helt har kunnat kartläggas räknas sjukdomen dock inte som genetisk.
​
Vidare finns flera kända faktorer som tycks öka risken för att utveckla MS. Några av dessa är:
Rökning (såväl aktiv som passiv)
Tidigare insjuknande i körtelfeber
Övervikt
D-vitaminbrist
Skiftarbete
Organiska lösningsmedel
​ När bör man söka hjälp? Obehandlad MS kan leda till svår funktionsnedsättning. Vid misstänkt MS är det därför viktigt att söka hjälp hos en vårdgivare som, efter en grundläggande undersökning, har möjlighet att remittera till en neurolog. ​ Beroende på symptomens allvarlighetsgrad och patientens förutsättningar kommer neurologen låta utföra: ​
Kontroll av reflexer, balans och känsel
Undersökning med magnetkamera, bland annat för att utesluta eventuella tumörer i hjärnan och på nervsystemet
Ryggvätskeprov för att se om nervsystemet är inflammerat
Forskare vid Karolinska Institutet beskriver att ett vanligt blodprov numera kan avslöja nivån av inflammatorisk aktivitet i hjärnan. Denna biomarkör (kallad neurofilament light) används ännu inte brett i Sverige, men kommer sannolikt framöver att underlätta diagnostisering för MS. ​ Vilken behandling finns för MS? Sjukdomens etiologi är i stora delar okänd och det saknas botemedel. Däremot finns ett stort antal läkemedel som (tillsammans med insatser från fysioterapeut, arbetsterapeut, psykolog eller kurator) kan skrivas ut av läkare för att lindra besvären. Läkemedlen verkar antiinflammatoriskt och ges vanligen under många års tid. Många som behandlas i tid kan bli hjälpta att leva tämligen normala liv. ​ Vid behandling av svåra fall av MS förekommer även att patienten genomgår hematopoetisk stamcellstransplantation. Relaterade diagnoskod(er) G35.9 Multipel skleros Mer information Multipel skleros (1177 Vårdguiden) Multipel skleros (Karolinska Institutet) ​ Multipel skleros (Hjärnfonden) ​ Nationella riktlinjer för vård vid multipel skleros (MS) och Parkinsons sjukdom (Socialstyrelsen) Senast uppdaterad: 01-09-2021