Den första delen av Vad visste tidigare generationer om hjärnan? handlade om det Gamla riket i antika Egypten. I denna delen får vi en liten inblick i vad två tänkare, närmare bestämt Aristoteles och Galenos, trodde sig veta om hjärnan.
Aristoteles (384 – 322 f.Kr.)
Aristoteles, av många ansedd som en av världshistoriens främsta tänkare, antog att hjärnan fungerade som ett slags avancerat kylaggregat. Han trodde att hjärnans främsta uppgift var att kyla ner överskottsvärme som emanerar från den del av kroppen där mentala och intellektuella aktiviteter äger rum (hjärtat). Det skulle dröja länge innan denna teori slutligen kunde vederläggas.
Mer läsning: Hot heads and cold brains. Aristotle, Galen and the "radiator theory" (National Library of Medicine)Aristotle Thought the Brain Was a Radiator (Scientific American)
Galenos (129 – 199)
Vem som först bevisade att Aristoteles hade fel om hjärnan är omtvistat, men mycket tyder på att det var den grekiske läkaren Klaudios Galenos. Tack vare omfattande dissekering av apor och andra djur kunde Galenos utveckla ett nytt fysiologisk system som användes långt in på medeltiden. Galenos utförde även avancerad hjärnkirurgi som ledde honom till slutsatsen att psyket – eller den “rationella själen” – ansvarar för kognitiva funktioner såsom minnesförmåga och fantasti vilka kan härledas till aktiviteter i hjärnan.
Mer läsning: